Capensis förlag

Biologi 7-9

Biologi för högstadiet
Föregående kapitel
14 - Samspel i naturen

Kapitel 15

Ekosystem på land

Nästa kapitel
16 - Ekosystem i vatten

Ekosystem på land 258


Jordens biom 260
Torra ekosystem 262
Grässlätter 264
Skogar 266
Medelhavsvegetation 267
Tropiska skogar 268
Tempererad skog 270
Kalla ekosystem 272
Sverige är ett skogsland 274
Skogsbränder 276
Jordmån bildas i ekosystem 277
Fjällregionens tundra 278


Filmer och animeringar

Viktiga bilder i kapitel 15


Facit till frågor i kapitel 15

A - Faktafrågor

A1. Tropiskt klimat finns nära ekvatorn. Polarklimat råder vid polerna.
A2. a) Växterna har små blad som minskar vattenförlust. Kaktusar kan lagra vatten i tjocka stammar och grenar. Många växtarter har en mycket snabb livscykel och klarar av att växa upp, blomma och sätta frö efter en enda regnskur. b) Ökendjur brukar inte svettas, utan har andra sätt att kyla av sig. Stora öron och att bara vara aktiva under natten är två vanliga metoder.
A3. Växtätande djur livnär sig mest på löv, nektar, frukt, frön och nötter.
A4. Många ettåriga växter blommar efter vinterregnen och tillbringar sommaren som frön. De fleråriga växterna har ofta små, trådsmala blad med hår för att minska avdunstningen. Vissa arter har uppsvällda stammar eller blad som kan lagra vatten.
A5. Först kom lavar, mossor och andra arter som hör till biomen tundra eller stäpp. De första träden var fjällbjörk och tall.
A6. Svampar och insekter är vanliga organismer.
A7. fjällregionen, norra barrskogsregionen, södra barrskogsregionen, södra lövskogsregionen
A8. tempererad lövskog och barrskog (taiga)
A9. Torra barrskogar tar lätt eld.
A10. Hallon och mjölkört är arter som snabbt kommer i gång och utnyttjar ljuset. Blåbär och andra fleråriga arter kommer snabbt upp igen om de har rotsystem som överlever branden.
A11. gran och tall
A12. brunjord (i lövskog) och podsol (i barrskog)
A13. ren, myskoxe, fjällräv, lämmel


B – Förståelse

B1. I kalltempererat klimat finns ofta barrskog. I varmtempererat klimat finns ofta lövskog med träd som fäller löven på vintern. I tropiskt klimat finns tropiska skogar.
B2. tropisk regnskog
B3. I områden med vattenbrist är växterna en viktig vätsketillgång för djuren. Växter med har större chans att inte bli uppätna.
B4. Savanner är grässlätter med tropiskt klimat. Stäpper finns i tempererat klimat. Den största skillnaden är att stäppen är kallare än savannen. Titta på diagrammet på sidan 260.
B5. Gräs klarar av betande djur genom att tillväxten inte sker från toppen av växten, utan från en zon nära marken. Tack vare ett förråd av stärkelse i rötterna kan gräsen växa upp igen efter att grässtrået har blivit uppätet, avbränt eller uttorkat.
B6. På den öppna slätten syns djuren på långt håll. Bristen på gömställen gör att snabbhet är viktigt för både rovdjur och bytesdjur.
B7. Prärien har till stor del blivit jordbruksmark eftersom jorden är näringsrik och bördig och klimatet är lämpligt för odling.
B8. Djuren har varm päls och kan klara sig länge utan att äta eller dricka. Björnar skaffar ett energiförråd i form av fett och tillbringar vintern i sitt ide. Igelkottar och många andra djur har vinterdvala, då de sänker sin kroppstemperatur för att spara energi. Renar och älgar kan hitta föda under vintern och är aktiva året om.
B9. Det finns gott om mat i tundraområden under sommaren, eftersom solen lyser en stor del av dygnet. Många fåglar föder upp sina ungar i den rika miljön, men de skulle inte överleva vintern på tundran.
B10. Granen kommer att klara sig sämre i södra Sverige. Lövträd kommer att spridas norrut och ta över delar av de områden som nu är barrskog. I fjällkedjan kommer skogen att växa allt högre upp i bergen. Den alpina tundran får mindre utrymme och tundrans växter kommer att försvinna på många platser.
B11. Om skogen får utvecklas fritt kommer den att innehålla träd av olika åldrar. Nya träd växer upp i luckor som uppstår när gamla träd dör. I norra Sverige är tall och gran vanligast, i södra Sverige kommer lövträd att dominera.
B12. I opåverkad mark finns bara sand och grus, vilket är en svår miljö för de flesta växtarter. Regnvattnet rinner snabbt undan och det är ont om näring. I en jordmån finns organiskt material som håller kvar vatten och näring. Nedbrytning pågår hela tiden och frigör mer näring som växter kan ta upp.
B13. Klimatet är kallare, och marken är frusen en stor del av året. Barr är svårare att bryta ned än löv. Syror bildas vid nedbrytning av barr, och därför blir pH-värdet lågt i marken. Stora nedbrytare, som daggmaskar, är sällsynta, vilket gör att jorden inte blandas om.


Bilder

258
258
258
259
259
261
261
261
261
261
261
261
261
262
262
263
263
263
263
263
264
264
265
265
265
266
266
266
267
267
267
268
268
269
269
270
270
270
271
271
271
271
271
271
271
272
273
273
273
273
273
274
274
275
275
275
275
276
276
277
277
277
277
261
278
278
--
--