Capensis förlag

Kemi 7-9

Kemi för högstadiet


Kapitel 6

Vattnets kemi

Kapitlet handlar om den kemiska föreningen vatten och svarar på följande frågor: Vad är orsaken till vattnets speciella egenskaper? Hur påverkas vattnet av vätebindningar mellan molekylerna? Hur går det till när ämnen löser sig i vatten? Vad händer i vattenlösningar av syror och baser och hur kan surhetsgrad mätas?


6 Vattnets kemi

Vattnets tre tillstånd
Vatten som lösningsmedel
Ytspänning och transport
Syror och baser
Mäta surt och basiskt
Starka och svaga syror
Card image cap

Filmer och animeringar

Viktiga bilder i kapitel 6


Kapitel 6

Facit till frågor i kapitel 6

A - Faktafrågor

1. Syre eller kväve
2. Kokpunkten blir lägre än 100 grader.
3. Snö innehåller mycket luft mellan snöflingorna och luft är isolerande.
4. Kalciumjoner och magnesiumjoner
5. Tryck, temperatur och formen på gasens molekyler.
6. Vattendroppar har en rund form. Vatten kan fyllas på i ett kärl lite högre än kanten. Insekter kan gå på en vattenyta.
7. Den hjälper växterna att dra upp vatten från marken och transportera det uppåt i växten.
8. Vätejoner och hydroxidjoner reagerar med varandra och bildar vattenmolekyler.
9. En neutral lösning har pH 7.
10. Starka syror avger mycket vätejoner och svaga syror avger mindre mängd vätejoner.
11. Starka syror: svavelsyra, salpetersyra och saltsyra. Svaga syror: kolsyra och citronsyra


B – Förståelse

1. Vattenmolekylen är vinklad och syreatomen har en starkare dragningskraft på elektronerna än vad väteatomerna har. Koldioxidmolekylen är rak och kan inte bli en dipol eftersom det sitter en syreatom i varje ände av molekylen.
2. I flytande vatten dras molekylerna till varandra genom de krafter som uppstår av vätebindningar. Dessa krafter gör det svårare för vattnet att övergå till gasform, eftersom vattenmolekylerna hålls ihop.
3. Avdunstning av enstaka molekyler sker hela tiden från ytan av en vätska. När vätskan kokar bildas gasbubblor inne i vätskan.
4. Varm luft kan innehålla mycket vattenånga. När luften kommer i kontakt med en kall yta minskar mängden vatten som kan finnas i gasform och därför kondenseras vattnet till flytande form.
5. Jonerna i saltkristallen lossnar från varandra och omges av vattenmolekyler som vänder minusdelen mot positivt laddade joner och plusdelen mot negativt laddade joner.
6. Om vatten avdunstar från en saltlösning kommer till slut lösligheten av saltet att överskridas och då fälls saltet ut i fast form. Fällning kan också uppstå när två saltlösningar blandas om två av de ingående jonerna bildar ett svårlösligt salt.
7. Gaser löser sig sämre i varmt vatten än i kallt vatten. När temperaturen i vattnet ökar kommer syre att avges till luften.
8. Koldioxiden har tillsatts i flaskan med hjälp av högt tryck. När flaskan öppnas kommer trycket att minska och då minskar också lösligheten av koldioxid. Koldioxiden övergår till gasform.
9. Testpappret är indränkt med ett ämne som kan växla färg beroende på om en vätska är sur eller basisk. Olika indikatorer växlar färg vid olika pH-värden.
10. Fenolftalein är ofärgat i både sur och neutral lösning. Färgen växlar till rosa när pH är högre än 7.
11. Slemhinnan skyddas av ett slemlager med karbonatjoner. Karbonatjoner är baser som tar upp vätejoner och bildar vätekarbonatjoner.


Bilder

Bilderna i kapitlet.Några av dem återfinns i filmen.


Tidig atomteori